Mässa

mässa, sbst., fsv. mæssa = isl. messa, da. messe, från ags. mæsse (eng. mass jfr Christmas, Jul, egentl.: Kristusfest) = fsax. missa, fhty. misse, messa (ty. messe), av mlat. missa (varav fra messe), från lat. ite, missa est (concio), dvs.: gån, (församlingen) åtskiljes, egentl.: är bortskickad, om den akt, varigenom katekumenerna avlägsnades, innan de troendes gudstjänst (nattvarden) började, ävensom om den, varigenom denna gudstjänst avslutades; sedan om själva gudstjänsten o. om nattvardsoffret. Till lat. missa f. sg. till missus, bortskickad, till mittere, skicka (se mission). I sv. bl. a. i sammans. högmässa, även om där ingen nattvard förekommer. — Den gamla betyd. 'nattvard' kvarlever i sydsv. dial. mäss(e)vin, nattvardsvin = da. messevin. — I betyd. 'marknad o. d'. från ty. messe: jfr fra. foire, årsmarknad, av lat. fēriæ, högtidsdag (se ferie o. fira 1). Marknader höllos ofta i samband med kyrkliga högtider (jfr under kyndelsmässa, Distingen, Fastingen). — Härtill vb. mässa, fsv. mæssa, läsa el. sjunga mässa. — Mässhake, se hake 2.