Hoppa till innehåll
F

Göra

Uttal: [jö:r]A1nybörjare

Synonymer till Göra

Besläktade ord till Göra

Ord inom samma betydelsefält – inte synonymer, men nära besläktade.

Ordklasser

  • verb

Ordets ursprung – Göra

göra, fsv. göra (-æ-, -io-) = isl. gør(v)a, ger(v)a, da. gøre, göra = fsax. garuwian, gerwean, bereda, göra färdig, mlty. gerven, fhty. garawen ds., mhty. gerwen (ty. gerben), garva (se d. o.), ags. gearwian, göra färdig, bereda; av germ. *garwian, avledn. av germ. adj. *garwa- (urnord. även *gar(w)u-, *garwia-?) - fsv. gor, gör, isl. gǫrr, gørr, fsax., fhty. garo (ty. gar), ags. gearo, färdig, beredd = norrl.dial. garv, djärv. Av omstritt o. dunkelt ursprung. Säkerl. icke att, såsom stundom skett, sammanställa med sanskr. karōmi, gör. Snarare, med Kauffmann PBB 20: 530 f. m. fl. bildat med prefixet ga- av det (ungef.) likbetydande adj. *arwa- = isl. ǫrr, färdig, snabb, fsax. aru, ags. earo, beredd (möjl. till grek. ararískein, foga samman). Enl. Falk-Torp (under gjøre), Torp (under gjerast) betyder grundordet egentl. 'jäst' med ungef. samma betyd.-utveckling som sanskr. pakvá-, kokt > mogen > färdig, alltså besl. med en del germ. ord för 'jäsa, jäst' såsom ä. nsv. göras (jfr o. 1645: ogiordt spijsööl), ä. da. giøres, sv. dial. göras, no. gjerast, da. gære, ty. gären, jäsa, isl. gerð, jäsning, jäst, till en ie. rot ghᵘ̯er, vara varm (möjl. i lat. formus, varm, grek. thermós ds., som dock ofta föras till varm), liksom t. ex. ä. nsv. bärma, da. bærme, jäst, lat. fermentum till roten i lat. fervēre, koka, eller jäst till roten jes ds.; jfr gorr. — I de västgerm. språken har den speciella betyd. 'göra färdig' bevarats; i de nordiska språken förekommer av verbet blott den allmänna 'göra', i vilken ordet utträngt det samgermanska *dōn (= eng. do, ty. tun osv.; se dåd). — Göra en mygga till elefant, motsv. i da.; i t. ex. spanskan i stället: göra en loppa till kamel (hacer de una pulga un camelo). — Göromål, Serenius 1741 osv., ombildning (väl efter klagomål o. d.) av äldre göremål 1696 o. vanligt under hela 1700-t. (under senare hälften vid sidan av göro-), ännu hos Moberg 1815, ävensom göramål 1727, Serenius 1734, o. görmål (gi-) Dalins Arg. 1734 (jämte göremål; i senare upplagan utbytta mot andra ord); väl bildade direkt till infin. göra.

Källa: Elof Hellqvist, Svensk etymologisk ordbok (1922). Förkortningar: fsv. = fornsvenska, isl. = isländska, ags. = anglosaxiska, fhty. = fornhögtyska, lat. = latin.

Böjningar av Göra

Presens indikativ aktivgör
Presens indikativ s-formgöres
Presens indikativ s-formgörs
Preteritum indikativ aktivgjorde
Preteritum indikativ s-formgjordes
Imperativgör
Infinitiv aktivgöra
Infinitiv s-formgöras
Supinum aktivgjort
Supinum s-formgjorts
Presens participgörande
Presens particip genitivgörandes
Pret_part obestämd singular utrumgjord
Pret_part obestämd singular utrum genitivgjords
Pret_part obestämd singular neutrumgjort
Pret_part obestämd singular neutrum genitivgjorts
Pret_part obestämd pluralgjorda
Pret_part obestämd plural genitivgjordas
Pret_part bestämd singulargjorda
Pret_part bestämd singular genitivgjordas
Pret_part bestämd singular maskulinumgjorde
Pret_part bestämd singular maskulinum genitivgjordes
Pret_part bestämd pluralgjorda
Pret_part bestämd plural genitivgjordas

Exempel på användning av Göra

  • hon skulle ha fest på kvällen och hade massor att göra, Källa: Lexin (Språkbanken).

Fler ord

Den här sidan har visats 0 gånger. Senast uppdaterad 18 augusti 2026.

Föreslå en ändring