Röd

Röd är en färg som vanligtvis förknippas med passion, kärlek, ilska och energi. Det är en varm färg som har hög synlighet och kan symbolisera både positiva och negativa känslor beroende på sammanhanget. I trafiken betyder rött stopp eller varning, medan det inom politiken ofta förknippas med socialistiska partier eller kommunism.

Källa: Denna text har skrivits av en AI-robot (OpenAI, GPT-3.5-turbo).

röd, fsv. röþer = isl. rauðr, da. rød, got. rauþs, fsax. ród, fhty. rôt (ty. rot), ags. réad (eng. red), av germ. *rauða- = ie. *roudho- i fir. rúad, litau. raũdas-, jfr röding. Avljudsformer: ie. *reudh- i grek. érevthos, rodnad, got. gariuds, ärbar (egentl.: som rodnar), ags. réodan, färga röd, isl. rjóðr, röd, m. m. ~ *rudh- i ruda, litau. rùdas, brunaktig (jfr även riska), vartill med avledn. -r: sanskr. rudhirá-, röd, grek. erythrós, lat. ruber (jfr rubrik o. rubin), fslav. rŭdrŭ, med substantiveringarna sauskr. ruúhira o. isl. roðra, blod; se även rodna o. rost; väl avlägset besl. med sanskr. raví-, sol, till en enklare bas reu. Ordet är den mest spridda av alla indoeuropeiska färgbeteckningar. — En avledn. härav föreligger i isl. rauði, myrmalm, vartill en motsvarighet (möjl. genom finsk förmedling) lånats i no.-lapska ruovdde, järn, vars form synes visa hän på ett förgermanskt stadium, *roudh-, alltså väl ett halvt årtusende f. Kr. (K. B. Wiklund IF 38: 81 f.); möjl. dock ytterst ett urgammalt lån. — Röd i politsk betyd., radikal o. d., hos oss vanligt fr. o. m. den franska februarirevolutionen 1848; på riksdagen 1847-48 kallades radikalerna för de röda o. de ultrakonservativa de vita el. svarta; uttr. de röda användes också om minoriteten i ett 1848 existerande reformsällskap i Stockholm (i motsats till de grå); efter ty. rot, fra. rouge i samma betyd.; jfr broschyrtiteln Le spectre rouge (dvs. Röda spöket) 1851; benämningen efter blodets färg o. sålunda urspr. blott om personer som hyllade en våldsam revolutionär omstörtning. Färgen å revolutionsfanorna i Frankrike var ofta röd, så även å den under den stora franska revolutionen använda frygiska mössan (jfr Stenhammar 1798: röda mössan, med syftning på en »frihetsvän»). — Den röda färgen å hår el. skägg har sedan urminnes tider ansetts tyda på falskhet o. svek. Jordanes kallar Rosomonorum gens för gens infida (Rosomoni, till fhty. rosamo, rodnad, Bugge Ark. 1: 3; se rost) o. berättar om flera inom detta folk förövade trolösa handlingar. Om Ermanariks trolöse rådgivare Sifka, ävenledes av samma stam, heter det i Þiðriks saga, att 'hans hár er rautt sem blóð'. Judas Iskariot var enl. medeltida föreställningar rödskäggig. Rufus, den röde, är hos Plautus namn på en illfundig slav. Den i äldre keltiska, franska, tyska o. nordiska dikter o. sagor ofta uppträdande 'röde riddaren' ('Riddar Röd') var falsk o. feg; under 1600-t. i svenska vanligt som smädenamn för personer som ansågos för listiga o. falska (ex. se förf. 1600-t:s sv. s. 38 samt f. ö. litter. hos Feilberg under ridder Rød). Jfr det fsv. ordspråket: 'tak radh af rödhum flere ondh än godh'; fra. 'il est méchant comme un âne rouge'; mlty. (från en samling levnadsregler): 'Sustu (dvs. ser du) enen rôtbarden (dvs. rödskäggig) man, / Sîn hûs schaltu vorgân (dvs. gå förbi)'. — För att beteckna något ovanligt i annat avs. t. ex. sv. dial. springa som en röd hund. — Rödbrusig, 1572: rödbrusigh, Lucidor 1672 m. fl.: rödbrusot, jfr ä. nsv. rödbrusad, ä. sv. brusig, Bellman, Leopold, om hy, sv. dial. brusug, uppblåst, brusig, tät, lövad, bruse, rödblommig, fet karl, no. brusa, breda ut sig, svälla; inhemska ord, besl. med brusa o. brushane. — Rödhake, Luscinia rubecula, Nilsson Fauna 1858, till hake, äldre hakel, skjorta, i mässhake (se hake 2), el. möjl. till haka; jfr sv. rödbröst(a) ds., da. rødhals, ty. rot-kehlchen (se rotgel), eng. Robin read-breast, fra. rouge-gorge osv. — Rödmosig, 1754 (om en landskapsvy), jfr no. raumosen, da. rødmussel, till mosig, litet drucken, egentl.: röd av värme, se f. ö. d. o. Sv. dial. rödmasig ds. innehåller en avljudsform, varom under masa 2. — Rödspätta el. -spotta, se spättaɛ o. under spotta.